Tufftuff-Loket

tisdag 12 februari 2008 | Sorterat under Pladder, Lydnad & Bruks, Foto & Film, Roligt | 24 kommentarer

I söndags packade hela familjen in sig i bilen och åkte till Vänersborgs brukshundklubb. Vi (eller våra hundar rättare sagt) hade blivit inkallade i studiesyfte till MH-figurantutbildning. Det var en mycket rolig och minst sagt lärorik dag!

Till en början fick Fudge göra momentet med spökena. Han blev allt skraj och fick en del omriktade beteenden (nosa i marken, titta åt andra hållet). Det syntes också tydligt att han var väldigt påverkad av sin lydnad. Han lämnade knappt husses sida utan satt i fotposition och morrade och skällde på spökena. En konflikt för honom helt klart.

http://www.youtube.com/watch?v=08ZyWWUZJJM&feature=related

Han fick göra om momentet tre gånger och figuranteleverna fick se hur han blev allt mindre rädd för varje gång. Det blev ju en ren miljöträning för hans del och en inlärning. Här är en film på andra omgången.

http://www.youtube.com/watch?v=jDtpZkUk7ec

Efter lunch ville de ha en hund att köra flera moment i rad på. Loka fick ställa upp men gå med husse eftersom Emrik inte var färdig med sin lunch än. I efterhand kan man nog säga att det var klokt eftersom Loka har sämre lydnad när hon är med husse och i det här fallet är det bara bra att hunden inte är så påverkad av sin lydnad.

Vi fick alla våra fördomar om Loka omkullkastade. Vi har ju alltid trott att hon är en mespropp men det visade sig att hon inte alls är så fjösig som vi trott. Tvärtom blev testledaren och domaren Owe Andersson mycket förtjusta och tyckte att det var otroligt positivt att Loka växte för varje moment i banan och ju mer negativ stress hon belastades med. Enligt dem är det få hundar som fungerar så och som dessutom är så milda och lugna som sällskapshundar. Loka plockar inte fram de här egenskaperna, som förmåga att bli arg, till vardags över huvudtaget. Det är inte förrän det verkligen behövs som hon visar de här sidorna. Hon har ju aldrig morrat eller sagt ifrån åt nån annan hund och vi har jämt tyckt att hon är så mesig. Testledaren hade en rolig kommentar “Åååh varför håller jag på med mina Riesen, det är ju en sån HÄR hund jag ska ha!”

Eftersom figurantutbildningen inte innefattade exakt alla moment så fick Loka inte gå en komplett bana och det är ju inget officiellt resultat. Men såhär såg protokollet ut:

1a KONTAKT hälsning - 4 Tar kontakt själv eller besvarar kontaktförsök.
1b KONTAKT samarbete - 4 Följer med villigt. Engagerar sig i testledaren.
1c KONTAKT hantering - 4 Accepterar, svarar med kontaktbeteende.

2a LEK 1 leklust - 4 Startar snabbt, leker aktivt.
2b LEK 1 gripande - 4 Griper direkt med hela munnen.
2c LEK 1 Gripande och dragkamp - 4 Griper direkt med hela munnen och drar emot tills testledaren släpper.

3a FÖRFÖLJANDE - 4 Startar med hög fart, målinriktad - bromsar in vid bytet. 3 Startar eller springer långsamt. Kan öka farten. Fullföljer
3b GRIPANDE - 2 Griper inte, nosar på föremålet. 1 Nonchalerar föremålet.

6a ÖVERRASKNING rädsla - 3 Gör undanmanöver utan att vända bort blicken.
6b ÖVERRASKNING hot/agg - 3 Visar flera hotbeteenden under längre tid.
6c ÖVERRASKNING nyfikenhet - 4 Går fram till overallen när föraren står bredvid.
6d ÖVERRASKNING kvarstående rädsla - 3 Båge eller tempoväxling vid 1:a passagen. Minskat utslag vid 2:a passagen.
6e ÖVERRASKNING kvarstående intresse - 3 Stannar upp. Luktar eller tittar på overallen vid minst 2 tillfällen.

7a LJUDKÄNSLIGHET rädsla - 3 Gör undanmanöver utan att vända bort blicken.
7b LJUDKÄNSLIGHET nyfikenhet - 2 Går fram när föraren sitter på huk och talar till skramlet samt lockar på hunden.
7c LJUDKÄNSLIGHET kvarstående rädsla - 2 Liten båge eller tempoväxling vid ngn av passagerna.
7d LJUDKÄNSLIGHET kvarstående intresse - 3 Stannar upp. Luktar eller tittar mot skramlet vid minst 2 tillfällen.

8a SPÖKEN hot/agg - 4 Visar flera hotbeteenden och någon attack.
8b SPÖKEN kontroll - 5 Kontrollerar och/eller handlar mot båda spökena under hela momentet.
8c SPÖKEN rädsla - 2 Uppehåller sig i huvudsak framför eller bredvid föraren. Någon avståndsreglering.
8d SPÖKEN nyfikenhet - 4 Går fram till figuranten när föraren gått halva avståndet.
8e SPÖKEN kontakttagande med figurant i spökdräkt - 4 Tar själv kontakt med figuranten.

Nu säger ju inte detta något om hur hundarna är som jakthundar. Men det är ändå intressant att veta vad för typ av hund man har. Kanske kan det ge oss lite vägledning i den fortsatta träningen.

Här är ett filmklipp med några av Lokas moment. Tyvärr tog batteriet slut när det var dags för spökena, vilket var väldigt synd för det var det roligaste att se. Loka stod långt framför husse och hängde i kopplet, morrade och skällde, raggen rest och svansen viftandes rätt upp och öronen rakt fram. Hon hade järnkoll på spökena och var förbannad!

http://www.youtube.com/watch?v=KIHDhnSj4QY

Lille Emrik sov gott i vagnen och rullades med runt banan med mig som chaufför i publiken mest hela dagen. Lite avbrott för matning och blöjbyte i klubbstugan och lite vakentid som publik när Loka gick runt banan fick han också. Det gick finfint och han var så nöjd och skötsam så.

Valpträff med kurs

fredag 13 april 2007 | Sorterat under Pladder, Apportering, Foto & Film, Roligt | 9 kommentarer

Vi åkte till Strängnäs för att gå på valpträffen som Fudges uppfödare Lotta Treiberg ordnat i samarbete med Lena Bratsberg (kennel Searover) som höll kurs för Andvikenhundarna. Sammanlagt fyra syskon i Fudges kull var där. Fudge, Boris (Andvikens Salta Bomb), Millan (Andvikens Nonstop) och Rulle (Andvikens Skumbanan). Samtliga har vi träffat på tidigare valpträffar och det var roligt att träffa dem igen och se hur hundarna utvecklats under det gångna året. Lotta gick med storasyster Dolly (samma kombination men ett år äldre).

Erik fick gå med Fudge på kursen för Lena och det gick ju fint! Fudge var lite olydig inledningsvis men det rådde Lena och Erik bot på. Erik, som aldrig gått en hundkurs förut, blev riktigt tänd och tyckte det kändes väldigt kul att göra riktiga dirigeringar med Fudge. Jag håller med, det är så kul. Men man kommer inte dit om man inte sliter med allt grundjobb noga först. (Fast det vet inte Erik för allt sånt har ju jag gjort innan han fick ta över Fudge. *fnys* )

Jag fick nöja mig med att njuta av det underbara vårvädret och iaktta kursen, förarnas och hundarnas arbete genom kameralinsen. Det blev gaaanska många bilder. Och ganska många som blev riktigt bra också. Är mkt nöjd med vårt Sigma 135-400 objektiv men kan konstatera att de bästa bilderna kom till i samarbete med enbensstativet. Klicka på den lilla bilden för att titta på albumet.

Tack till Lotta för att du engagerar dig så i oss valpköpare och ordnar träffar och kurser! Tack till Lena för en trevlig och lärorik kurs!

Måste säga att jag blev ytterst sugen att träna hund och längtade massor efter mitt lilla Lok som är hemma hos min mamma eftersom hon höglöper…

På kvällen bar det av hem till Sverker och labbegrabbarna på Lidingö för lite trevlig middag och socialt umgänge. Det är tur att man har vänner lite här och där om man behöver mat och husrum. Tack Sverker för gästfriheten!

Drömma om träning

onsdag 21 februari 2007 | Sorterat under Pladder, Roligt, www | 4 kommentarer

Ja när vädret ser ut som det gör (-10, blåst och snön vräker ner) är det inte att tänka på att gå ut att träna hund. Hade tänkt åka till Hunneberg och gå en långpromenad idag åtminstone, men slog snabbt bort tanken då jag insåg att det inte var någon bra idé för Saaben att ta sig dit upp.

För att stilla mitt begär har jag istället drömt, planerat och fantiserat om vårens alla träningar. Har letat länge efter en praktisk och snygg gamebag till humant pris och idag fann jag den! Länktips för shoppingsugna retrieverägare: PAW of Sweden. Jag klickade runt på sidan och vips så hade en ny träningsväst och ett par dummys också letat sig ner i min shoppingkorg. Ååh låt snön försvinna snart!

För övrigt. Idag mår Snoken prima. Hon till och med högg åt sig morotsskal som föll ur Fudges matskål vid middagen. Hon själv fick inga eftersom vi inte trodde hon skulle gilla det. Hon slukade sitt torrfoder kvickt och högg in på Fudges morotsskal också. När vi åt middag tappade jag en grön ärta på golvet, pling sa det så stod hennes öron upp och hon hade markerat ärtan som hon sedan kom och slukade.

Är man Trollhättebo så…

tisdag 28 november 2006 | Sorterat under Pladder, Apportering, Foto & Film, Roligt | 14 kommentarer

Ja då ska man väl ha en Saab. Eller? Nåja, jag behövde en bil och det blev en Saab mest av en slump därför att jag fick ett väldigt bra erbjudande av Eriks chef som skulle sälja sin bil. En Saab 9-5 2,3 turbo silvermetallic årsmodell -99 med all extrautrustning man kan tänka sig i stort sett. Utom möjligen taklucka. En ordentlig hundbur ville jag ha i också. Har kollat runt innan och siktat in mig på en Mimsafe Variocage. Fick ett rysligt bra pris av misstag på Ana här i Trollhättan.. 4175:- för en XL dubbelbur. Det är egentligen priset för en enkelbur. Dubbelburen kostar vanligtvis 5980:- hos alla återförsäljare jag hittat hittills.

Loka älskar ju att åka bil så hon trivs i sin halva av buren. Fudge däremot som varit åksjuk sedan han var liten, trivs sämre. Men han får väl vänja sig. Funderar på att ta bort mellanväggen så att de får mer plats. De gillar ju att ligga tätt ihop också.

Idag har jag för en gångs skull hunnit med att ta varsin separat promenad med hundarna. Fudge fick den längsta promenaden med en hel del träning på vägen. Han fick koncentrera sig ordentligt och det gjorde att hans lilla hjärna fick arbeta så att han har varit alldeles slö hela kvällen sen. Det känns skönt! Loka fick också tänka lite. De fick mestadels träna på att gå fot sakta (walk up-tempo) med koppel. Se, man kan gå fot med koppel också! *surprise* Hade med en liten dummy och lät varje hund göra ett par sökövningar med bara en dummy som jag smugit ut. Mkt kontaktträning blev det också. Nyttigt! Borde man göra oftare…

Fasanjakt

onsdag 15 november 2006 | Sorterat under Pladder, Apportering, Roligt | 7 kommentarer

Det har tagit några dagar men här kommer en berättelse om vår jakthelg.

I helgen har vi varit i Grythyttan hos Pelle på Saxhytte Gård på jakt. Vi har delat hus med ett helt gäng apportörer där de flesta var norrmän. Lustigt nog var den första vi träffade Øivind, som dömde Erik och Fudge på jaktprovet i Rakkestad tidigare i höst. Øivind kände förstås igen oss och utbrast “där är han som blev så sur när han fick en tvåa” (fast på norska då förstås). De flesta andra i gänget hade varit i Rakkestad och tittat på Erik och Fudge och alla pratade om “den gula hunden”. Verkar som att grabbarna lämnat ett starkt intryck i Norge. Nåväl, några svenskar var där också som apporörer. Vi bodde allesammans i ett stort hus med gemensamt kök och vi hade trevligt ihop med öl, gitarrspelande å annat som hör till. Det värsta var nog att förstå norskan. (Till följd av allt umgänge med norrmän drömde jag att jag var på jaktprov i Norge. :O )

På lördagen var det fasanklappjakt där vi gick som medhjälpare/klappare med hund. Ett ypperligt tillfälle att träna passivitet med flaxande fasaner och skuttande kaniner tre meter framför fötterna. Fudge fick bara vara passiv och skötte sig riktigt bra. Han är lugn, tyst och uppmärksam så länge det skjuts, flaxas och andra hundar jobbar. Men däremot på samlingar å sånt när det inte händer nåt, då blir han lite otålig och tycker att det är tråkigt. Han fick springa av sig på eftersöket men det var tomt. Loka däremot fick apportera! Tre drev blev det och vi stod vid strandkanten med ögonen på en skytt som var placerad i vattenkanten. De fasaner som stöttes upp från en vassbevuxen udde och flög ut över sjön in mot land fälldes över öppet vatten. De flesta apporterna för Lokas del var klockrena markeringar över öppet vatten. Enkelt och roligt med de flaxande fasanerna tyckte Loket! En eller två runners på land fick hon också ta och det tyckte hon förstås var roligt. Under lördagen blev det 14 fasaner apporterade för hennes del. Sammanlagt sköts det 87 fasaner under lördagen. Det var nio skyttar och åtminstone lika många apportörer.

Loka frös ordentligt efter att ha simmat i det kalla vattnet och däremellan suttit och väntat hela dagen. Temperaturen låg runt på en eller ett par plusgrader och det ösregnade ända fram till lunch. Jag frös så att jag trodde jag skulle bli tokig ett tag. Räddaren i nöden, som jag aldrig kommer att vara utan då jag ska vara ute en hel dag igen, heter Pak-heat toe warmer. Som en slags kompress som man fäster under strumporna med klister. Inuti finns det pulver som reagerar med syret i luften och skapar värme. Sååååå underbart skönt om frusna fötter! En engångsförpackning som räcker i upp till fem timmar (fast mina höll betydligt längre) köpte jag på Snäjk i Vänersborg för 15 spänn. Definitivt värt vartenda öre! Hade även liknande påsar att stoppa i vantarna att värma fingrarna på. Lovley!

På lördagkvällen somnade vi riktigt tidigt och på söndagen var det dags för mera jakt. En tackjakt där vi apportörer själva blev erbjudna att gå med bössa. Eftersom jag inte har skaffat mig nån bössa än avböjde jag och gick med Loka istället. Det var nån minusgrad och efter lunch även några snöflingor i luften. Speciellt mkt apporterat blev det dock inte. Morgonen började vi med ett anddrev. Fudge fick apportera sin första nyskjutna fågel, vilken lycka för hund och husse. Det gick förstås alldeles strålande, vad annars? Loka fick plocka upp nån and ur ett dike. Sedan bytte vi mark och gick på ett fasandrev. Det sköts ett par fasaner över vatten här också men jag valde att inte skicka Loka på dem mtp svansen och att hon blivit så nerkyld dagen innan. Hon fick jaga efter en skadad fasan i ett skogsparti men den var för pigg och flög hela tiden undan för att landa längre bort. Fudge fick springa med på eftersök även denna dag och i ren desperation kom han med gamla fasanvingar och skelettdelar till husse.

Till sist på eftermiddagen åkte vi vidare till ytterligare ett ställe. Vi hade med spaniels som sökte av området framför oss och vi gick på linje som en trampjakt. Pelle hade fått dispens för att skjuta rapphöns och även skogshöns var tillåtna. Det var dock ont om vilt. Några fasaner fälldes och något skottillfälle på rapphöna kändes lite lite om man jämför med dagen före. Vi passade på att göra som en träning för hundarna och Loka fick hämta en utlagd fasan som en dold dirigering. Det gick finfint men det märktes att det inte var så mkt fart i henne som det brukar. Hon var nog rätt trött… Men lycklig! Och duktig! Det märks att det här är vad Loka är som gjord för!

Jag såg tendenser till vattensvans på Loka på lördagkvällen och tänkte tanken att ge henne kortison men slog bort tankarna. Det visade sig vara dumt, för på söndagsmorgonen när vi vaknade syntes det mer. Jag gav henne 10 mg Prednisolon vilket ger ganska bra effekt. Under dagen var hon nog lite påverkad men säkert även trött från föregående dags arbete. Svansen var betydligt bättre redan på kvällen när vi kom hem och på måndagen syntes inget mer. Det kanske är läge att skaffa neoprenväst om man ska ut på sådana här äventyr?

Stort tack till Pelle för att vi fick förmånen att vara med! Tack också till resten av gänget för en trevlig helg!

Sverigeturné med andjakt

onsdag 25 oktober 2006 | Sorterat under Pladder, Apportering, Roligt, www | 3 kommentarer

Ja, precis som jag skrev i fredags åkte jag på lördagmorgonen till Stockholm. En nätt liten tripp på ett par timmar i bil. Det gick bara fint när jag och Loket susade fram i den gyllene Peugoten. Tidigt på eftermiddagen var vi hos Sverker och grabbarna på Lidingö.

De tog oss sedan med till Sundsta säteri på andjakt på eftermiddagen/kvällen. Vädret var ordentligt fuktigt, dimmigt och mulet men inte regnigt. På första drevet sköts det en del änder men de flesta landade på andra sidan dammen. Sverker fick ut Fritte de 200 m över till andra sidan där han sprang fram å tebax och jagade en skadad and. Tyvärr fick han simma hem utan den då den var lite för pigg och lyckades dyka undan. Istället fick han tag i några andra änder lite närmare. Loka är ganska orutinerad minst sagt så hon förstod nog inte riktigt vad hon höll på med. Hon har inte apporterat över huvudtaget sedan träningskvällen å Backamo. Vi har fokuserat på Fudge och sen har hon ju löpt och varit bortlämnad bland annat. Jag skickade iaf ut henne till en ö och hon jobbade på men där var tomt. Loka fick söka tom ganska mycket och blev frågande. På vägen till kvällssträcket gick vi längs dammkanten och efterapporterade; vi promenerade och hundarna sprang omkring. Rätt var det var kom hon med en and där. Jag är nöjd med Loket! Hon är orutinerad men det kan man inte lasta henne för. Det bästa med Loka är att hon alltid är lugn och lydig, vilket gör att det är roligt och enkelt att ha henne med ut. Lilla Brazze var också med men sprang mest runt efter att husse Sverker tappat bort kopplet. Ca 50 änder hängde vi sedan upp och det var allt annat än ljust när vi var klara och vi begav oss tillbaka till Lidingö.

En tallrik pasta penne med kantarellstuvning blev en smarrig kvällsmat. Det var kul att träffa Sverker och vi satt och surrade betydligt senare än vad som hade varit att föredra ur sömnsynpunkt. När klockan sedan ringde tiidigt på söndagmorgonen fick jag verkligen släpa upp min ledbrutna lekamen från liggunderlaget och göra mig klar för avfärd mot Östergötland.

Viiiiist vettu, när klockan var runt 11 på förmiddagen stod jag i trädgårn hos Gabriella och bankade på dörrn. Softa en stund och sen iväg till nästa ställe; Duseborgs slott. Väl där fick vi en god lunch och jag träffade några i “Östgöta-gänget” som jag inte sett på ett tag. Trevligt! Efter en genomgång var det sedan dags för andjakt igen. Detta var tackjakten för alla apportörer som jobbat där under säsongen och jag hade förmånen att bli inbjuden av Gabriella.

Först ett drev där skyttarna stod utplacerade på land framför en damm där hundar stötte upp änderna bakifrån så att säga. Några av skyttarna hade egna hundar med sig och vi resterande apportörer var utplacerade dolda i terrängen. Under skyttet fick vi hålla hundarna och när det blåstes över fick vi skicka hundarna. En skytt visade mig ett skogsparti vid sidan om dammen där det skulle finnas två skadade änder. Den ena hittade Loka ganska snart. Jag undrade vad hon sysslade med när hon studsade runt några små träd som växte väldigt tätt. Hon stannade och tittade på mig emellanåt. Jag gick dit för att titta och såg en and som grävt ner sig inne bland trädstammarna. Loka kom inte åt anden och jag fick krypa in under buskarna och bända isär de smala trädstammarna och lyfta ut anden och avliva den. Loka tyckte det var väldigt häftigt när det ryckte i fågen sedan och ville gärna ta den ur händerna på mig när jag bar den. Hon fick söka vidare och det blev ordentligt med fart i henne och hon jobbade bra. Dock var området tomt och vi fick veta att den andra “skadade” anden som skulle finnas i området stötts upp och flygit iväg tidigare.

Vi bytte sedan mark och gjorde oss redo för ytterligare ett anddrev, under vilket regnet strilade ner. Två fullträffar gav oss två bra markeringar i den täta vassen. Eller, jag markerade och skickade sedan Loka i den riktningen efter en stund när skyttet lugnat sig lite. Hon fick in båda så fint så. Jag kände mig nöjd med att hon fick lyckas så!

Efteråt blev jag tillfrågad om efterapportering i dammen på andra sidan vägen. Där gick jag och Loka sökte länge efter vad som skulle vara en skadad and i en ekdunge. Dock utan resultat. Loka kom in tom och blev allt mer frågande. Det känns helt klart frustrerande att hundarna får söka tomma så mkt på jakt. Men det är ju lite så det är. När man tränar är det ju sällan så. Hur ofta skickar man hunden att söka i ett område där det inte finns något? Skillnaden ligger ju i att man inte riktigt hundra vet på jakt. Vi gav upp efter en stund och gick vidare längs dammkanten. Jag hade fått uppgiften att det skulle ha fallit en död ute i den grunda dammen. Ställde upp Loka och skickade ut henne. Trots att hon nyss varit så frågande efter att ha sökt tom i ekdungen tog hon sig ut i vattnet (klafsandes, inte simmandes). Väl därute lät jag henne jobba och det gjorde hon länge och ihärdigt. När jag väl såg henne komma tillbaka med en and i munnen blev jag såå glad! Det var verkligen en fullträff efter att hon fått slita så. Gissa om Loka var mallig när hon fick en massa beröm. Kul att se att hon växte flera meter.

Loka fick på sig täcke och vila i bilen en stund medan vi fikade. Sedan var det dags för lite lerduveskytte. Jag fick låna bössa av Anna men det gick inge vidare. Bössan passade inte mig och trycket på avtryckaren var ställt så hårt att jag började undra om Anna pysslar med fingerbrottning eller så. Sååå klen är jag inte, men det där var väl tufft.

Efter en fikapaus var det kvällsstreck på samma ställe som det andra drevet. Loka fick en klockren markering som hon såg och jag skickade henne medan den föll. Hon var taggad och kom raskt tillbaka med anden som fortfarande levde. Wow, kul att hon fixade att ta skadat vilt bara sådär. När kvällsstrecket var över fick hon söka i vassarna tillsammans med några andra hundar men hittade inget. Gabriella hade med MusseBus som hittade en.

Sen erbjöd jag oss att hjälpa till på ett annat ställe och leta igenom ett våtmarksområde efter ett gäng änder som skulle finnas där. Vi var flera hundförare med flera hundar och hundarna sökte länge och väl där i mörkret men ingen hittade något. Jag skickade Loka två gånger och varje gång var hon ute bra länge och jobbade. Jag är så stolt över att hon inte ger upp fast det är kallt, blött, hon inte hittar något osv. Är det tomt så visar hon mig det men ber jag henne jobba på ett nytt område så gör hon det.

På viltparaden redovisades 159 skjutna änder och en skottstatistik på ca 1.8. Det är en rätt bra siffra och det betyder att det avlossats ca 300 skott. Några änder fick vi med oss hem och nu väntar fina andbröst i frysen.

Just ja, hemresan… Det var rätt segt att köra hem i mörker och regn sedan men det gick ändå bra och vi var hemma vid 24-tiden. Upp tidigt, jobb, husvisning (huset var jättemysigt och låg kanonfint men var för dyrt i förhållande till att det var så mkt småprylar som behövdes fixas på huset men framförallt på lagårn), sedan ut med jobbet på kvällen. (Det är därför det tagit ett par dar för mig att knåpa ihop den här texten. Puh…)

På måndagsmorgonen var Loka så trött att hon bara gick på promenaden, en kort bit framför och gjorde det hon skulle utan några extra steg precis.

Jättetack till mina vänner Sverker och Gabriella runtom i Sverige som tar med mig och Loket ut såhär!

Husse och Fudge har haft det bra hemma. Erik har avverkat årets sista fisketävling så nu kanske man inte behöver vakna ensam på lördagsförmiddagarna. Fudges tass ser jättefin ut och han är inte halt längre. Han har bra läkekött den pôjken. Jag fick penicillinsalva av Gabriella men den sparar vi i kylen till sämre tider. Man vet aldrig…

Mobilkamera i halvskumt ljus är inte att rekommendera, men iaf.

Där satt den!

söndag 8 oktober 2006 | Sorterat under Pladder, Apportering, Foto & Film, Roligt | 9 kommentarer

Puh, nu sitter jag här sent på söndag kväll och är skittrött men glad och ska försöka få ihop nån text om helgens bravader. Får väl börja med att berätta om igår kanske. Höglöpande Loka lämnades hos Eriks kusin Johan medan vi övriga packade in oss i bilen och åkte till Östergötland på lördagskvällen. Efter ett par kantarellmackor, lite rödvin och visst taktiksnack bäddade jag och husse ner oss med Fudge mellan oss.

Vi vaknade utsövda imorse och begav oss tillsammans med vår värd Gabriella till Normlösa för att tillbringa dagen på jaktprov. Undertecknad som funktionär, Erik & Fudge som startande. Provet gick som ett särskilt prov, dömde gjorde Björn Nordén och dagen till ära var det 10 startande ekipage. Jag fick den mycket trevliga funktionärsuppgiften att vara domarsekreterare, vilket är väldigt lärorikt och intressant. När det var dags för Erik och Fudge, som katalog nr. 7, att entra markerna avsade jag mig min funktionärspost för att, spyfärdig med händerna ömsom över ögonen gömma mig någonstans bak i publiken. Visst är jag riktigt nervös när jag ska starta själv men det är än mer vidrigt att stå bredvid och titta när Erik startar Fudge.

Provupplägget var som såhär. Först två enkelmarkeringar på land med skott (kråka, and). Kort transport efter skytten som sköt ett skott ut över sökområdet medan hund och förare gick. Sedan ett sök ner i en ravin där det låg sex vilt (kanin, kaja, duva, and, trut, fasan). Genom ravinen rann en liten bäck som det gällde för hundarna att ta sig över för att nå de yttersta vilten. Sedan en relativt lång transport över en hage till ett litet riktat närsök nerför en slänt i bladvassen i vattenkanten. Där skulle hunden hämta två vilt (trut, duva). Till sist en transport till längs vattnet till vattenmarkeringarna. Först en enkelmarkering som föll bakom några träd ganska nära strandkanten (trut). Sedan en till enkelmarkering som föll på blankvattnet en bit ut i ån (and). Skott på båda givetvis. Förare och hund fick stå en bit upp i slänten och skicka hunden ner och genom vassen innan vattnet kom. Till sist en transport tillbaka genom hagen för att sitta passiv på nästa hunds två landmarkeringar.

För att göra (vad som kändes som) en lång historia kort kommer här kritiken. Egenskapspoängen står efteråt. Där 5 är optimalt. Lägre siffra för lite/saknas och högre siffra för mkt.

Kritik
Samarbetsvilja: Har en fin naturlig lydnad i bra harmoni med föraren. - 5
Sökarbete: Har ett härligt tryck i sitt arbete och engagemanget håller verkligen. Fin täckning i såväl sida som djup. - 5 - 5
Fart: Håller ett härligt och stabilt tempo. - 5
Uthållighet: I mkt god fysisk kondition. - 5
Näsa: Utomordentligt bra använd näsa. - 5
Dirigerbarhet: Leds in i önskat omr. för närsöket. - 5
Markeringsförmåga: Följer bra med i skott och kastsituationerna på land och detsamma gäller vatten. - 5
Skottreaktion: Fin, koncentrerad, tyst, lugn. - 5
Stadga: Bra under transporter. Klarar stressande situationer väl i stort. - 5 - 4
Apporteringslust: Synnerligen stor (viss överreaktion efter det först lokaliserade viltet). - 5 - 5
Apportgrepp: I alla hänseenden korrekt. - 5 - 5
Simteknik: Snabbt och effektivt simsätt. - 5
Vattenarbete: Visar stor glädje och arbetsvillighet. - 5 - 5
Hundtolerans: Inga påtagliga problem. - 5
Sammanfattande kritik: Härligt stark och skicklig apportör där inga resurser eller egenskaper saknas. Speciellt imponerar sökarbetet, tempot och initiativförmågan. Bra förd.

Sen var det priset ja. Ett 1:apris samt dagens bästa hund ukl/nkl. Dessutom (favorit i repris) ett extrapris av domaren för bästa ekipage. Jag tror vi kan vara rätt nöjda ett tag nu. Jag är fantastiskt stolt över mina grabbar!

Tufftuff-Loket

Valpträff med kurs

Drömma om träning

Är man Trollhättebo så…

Fasanjakt

Sverigeturné med andjakt

Där satt den!

Senaste

Kategorier

Arkiv

Design

Statistik

Sök

september 2010
m	ti	o	to	f	l	s
« Maj
		1	2	3	4	5
6	7	8	9	10	11	12
13	14	15	16	17	18	19
20	21	22	23	24	25	26
27	28	29	30