Träning i ösregn

lördag 30 december 2006 | Sorterat under Pladder, Apportering | 3 kommentarer

Med föregående dags oigenomtänkta och misslyckade träning i minnet kände jag ett starkt behov av att gå ut och träna dirigering med Loka. Det ösregnade, blåste och var snorkallt, ja. Men… det skulle tränas! Vi rustade oss med våra nyinpregnerade gore-tex ställ och nyinköpta stövlar och begav oss medelst Saaben till Ekehagen. Som jag gissat var det inte en käft där och vi kunde träna ostört.

Fudge och Erik tog en promenad och tränade lite kontakt, inkallningar, fotgående, stoppsignal å hade lite kul ihop. (Det första Fudge gjorde när vi kom dit var att hitta en pipleksak formad som en flaska med texten “Dogbeer”. Den fick genast status som favoritleksak och blev en fin belöning i träningen, trots det minst sagt gälla pipet i husses öron.)

Loka hade svårt att inte titta efter vad grabbarna tog vägen och vad de sysslade med för kul. Men när de försvunnit inom synhåll förbättrades hennes koncentration avsevärt.

Jag lade ut ett gäng apporter vid några ekar på det lååånga gärdet. Gjorde sedan ut-tecken och linjetag dit vartefter jag backade. Det blev verkligen toklångt! På ut-tecknena var det bra tryck i henne men på linjetagen blev hon tveksam och stannade ett par meter framför mig och frågade. Jag fick ta tillbaka henne och göra om, då gick det bättre. Trots att jag inte skäller på henne eller något så blir hon låg bara av att hon blir tveksam och över att hon känner sig misslyckad.

Det är svårt att träna Loka just nu. Hon blir ju så förtvivlad om hon inte gör rätt när man gör någon övning med henne. Samtidigt är hon jädrigt olydig. Svår sits… Men vi kommer igen! Mer basträning, nötning, på enkla saker borde råda bot på situationen. Det märks att dirigeringsträningen är en färskvara.

Om Fudges höjdpunkt var “Dogbeer”-en så var Lokas höjdpunkt en halvrutten skogsmus. Aah parfym, sa Loket och rullade sig. Nej för fan, sa matte.

Kläderna höll tätt och stövlarna var sköna iaf. Kylslaget var väl en mild underdrift beträffande fingrar och händer. Huvva!

Under hemresan i bilen gjorde husse och matte ett, inte en dag för sent, statement: Före våren ska vi göra en seriös träningsplan och skärpa till oss så att det blir nån ordning på torpet! Nån form av nyårslöfte kanske?

Geocacing och Hyperdog i Vargön

fredag 29 december 2006 | Sorterat under Pladder, Apportering, Geocaching | 1 kommentar

Var i Vargön med kompisar på lite geocaching. Tyvärr hittade vi aldrig skatten så vi får väl återvända en annan gång. Ledtråden var att den skulle ligga under en sten bland många andra stenar. Stället vi letade på var en bergssluttning med mååånga stenar i varierande storlek. Tanken “jag önskar jag vore en smidig labrador” for genom skallen mer än en gång när jag halkade runt på de mossiga stenarna vill jag lova! Hundarna tog sig naturligtvis lätt fram. Nyttigt för dem, både fysiskt och mentalt att träna sig att gå i sådan svår terräng.

På ett gärde med gammalt högt gräs gjorde vi en improviserad träning för att demonstrera och testa vår Hyperdog. Först sköt vi ut en tennisboll och den kom ju inte så långt. Ca 30 meter kanske. Loka fick ta den på en dirigering eftersom Fudge, som markeringen var ämnad åt, var lite lätt i häcken och inte satt helt still när bollen flög iväg. Loka fick in den efter två blåsningar så det var ju inte klockrent precis, men men… Sen testade vi att skjuta iväg en orange bandyboll istället. Wow! Vilken skillnad mot tennisbollarna. Den flög nog dubbla sträckan! Fudge var fortfarande lätt i häcken och gav till och med ifrån sig ett ynkligt litet pip. Bilen som stod parkerad precis bredvid blev ett bra ställe för honom, jisses va spak han blev av att hamna i buren där istället. Trots att jag inte på något vis var hård mot honom. Sa bara åt honom att hoppa in där och stängde grinden. Det var nog, utvisning är mkt effektivt på honom har vi märkt i olika sammanhang! Loka missade markeringen för bollen var verkligen inte lätt att se och hon var inte med riktigt. Hon lät sig minst sagt motvilligt dirigeras ut eftersom hon fastnade i området där hon hämtat den första. Korkat av mig också att göra det så svårt! Hon var olydig i dirigeringarna, tog inte tecken, var seg i stoppen och tyckte mest att matte tjatade när hon sökte så bra själv.

Loka har verkligen slöat till sig lydnads- och dirigeringsmässigt! Skärpning matte!

Bandyboll är verkligen grejen för Hyperdog!

Ökad matranson

| Sorterat under Pladder, Foder | 8 kommentarer

Just ja, när vi var på GGs träffade vi Lena som hjälpt mig så mkt med mat då Lokas mage mm strulade när hon var ung. Vi hade hundarna med oss och hon såg på Loka och tyckte att hon var på tok för smal. Hmm… Vi har nog ställt in oss på att hon inte är tunn och sen har vi glömt bort att titta på jycken. Visst revbenen och ryggraden känns tydligt och revbenen syns på håll i vissa vinklar men hon har ju ingen midja hundkraken. Hon verkar helt enkelt ha sån kroppsform så det är nog inte mkt att gå på då. Hon får knappt 5 dl Standardt Extra om dagen och har fått det sedan efter löpet. Rätt mkt motion har de fått i höst och vinter. Speciellt de senaste veckorna för att inte tala om under julledigheten. 2-3 timmars hård fysisk motion i kuperad terräng om dagen har nog gjort sitt till. (Geocaching är bra motion för hundarna!) Har ingen våg hemma och tänkte inte på att väga henne på GGs heller. Lena tyckte iaf att vi skulle öka till 6-7 dl på Loka, men långsamt för att inte chocka magen. Fudge får strax över 5 dl i nuläget men Lena tyckte att han också skulle få 6-7 dl till att börja med och ev mer. Han ser inte så tunn ut men har fått massor med muskler. Det är klart att det går åt energi för att bygga muskler. Doh! Va korkad man är…

Någon skendräktighet har inte märkts av på Loka efter senaste löpet. Några gånger har hon gått runt och krafsat lite i bädden innan hon lagt sig ner men absolut inte mer än normalt och hon slutar direkt om man säger till henne. Vid två tillfällen tidigare har hon blivit skendräktig, en gång så illa att jag åkte till veterinären på jourtid för jag trodde min lilla jycke var döende.

Blink blink blink

torsdag 28 december 2006 | Sorterat under Pladder | 7 kommentarer

Det känns som att vi inte gjort annat än shoppat de senaste dagarna. Vi har varit i jaktaffärer, hundaffärer och på Media Markt i Göteborg. (Säger något om vilken typ av prylar vi gillar kanske. )

På GGs i Göteborg hittade vi äntligen blinkhalsband till hundarna! Vi har provat nästan alla sorter nu känns det som och de flesta är rätt kassa faktiskt. Under den mörka årstiden känner jag ett sjukligt behov av att pynta jyckarna med reflexer och dioder men få typer av blinkhalsband håller. Mest för att vi själva ska se hundarna när de springer lösa i parken eller skogen när det är mörkt. Men också för att andra, bilister eller andra hundägare, ska se dem. Här kommer därför en liten utvärdering av de sorter vi testat hittills.

Den allra första typen av blink/reflex-halsband jag köpte till min första hund är fortfarande min favorit men tyvärr finns inte just det märket kvar. Det var ett svart nylonhalsband med en bred gul 3M-reflex över hela halsbandet. Under reflexen satt en 1,5 cm bred plastslang som fungerade som en ljusledare för en röd diod som satt i ena änden. Halsbandet hade koppelring och kunde ställas till fast sken eller blinkande. När det var ljust eller skymning syntes den gula reflexen jättebra, när det var kolsvart lyste det tydligt rött. Nackdelen med halsbandet var att den gula reflexen krackelerade efter ett tag. Har sett liknande halsband på marknaden och även en lös sådan grunka, köpt på Naturkompaniet, att fästa på koppel, halsband eller vad som helst. Har provat den där prylen från Naturkompaniet men reflexen krackelerade på den också och faller i bitar. Av den anledningen gjorde företaget om halsbanden. Tog bort reflexen och ersatte den med rött tyg och en vanlig liten grå reflexstickning i det svarta nylonbandet. Syns inte alls lika bra tyvärr. Länk till produkten. Jag har sett att det kommit kopior av andra fabrikat som fortfarande har den med gul reflex. Har pratat med handlare i olika butiker och fått till svar att de tyvärr också krackelerar. Synd…

Förra året köpte jag ett gult och ett orange nylonhalsband med en vanlig grå reflexrand på. Inget fäste för koppelring men ett snabblås i plast, mkt smidiga. Det var också ett antal lysdioder runtom som blinkade. Halsbandet kostade nån hundring, vilket känns rätt överkomligt. Märket var Dogman. Det fungerade jättebra och vi var jättenöjda. Ända tills vi i höstas plockade fram halsbanden igen och upptäckte att det är glapp i dem. De stänger av sig titt som tätt och känns inte så pålitliga. Om halsbandet ligger still och är rakt fungerar det, men när det böjs runt halsen på hunden blinkar det inte längre.

Var ute och letade en ny sort och fann nån sorts ljusledarslang i gummi med en liten dosa längst upp med en diod i var ände samt ett batteri och en liten knapp. Halsbandet skulle klippas av i rätt längd och sedan träs över huvudet på hunden, inget man sätter kopplet i med andra ord. Ingen reflex heller men det syntes rätt hyfsat, lyste rött. Tyvärr blev det något knas med den lilla dosan och påsättningsknappen redan vid första tillfället vi provade det, vilket medförde att det blev stora problem att sätta på och stänga av det. Lösningen blev att plocka isär den lilla dosan, ta ur och sätta i batteriet varje gång. På tok för krångligt. Den kostade ca 80 spänn och som tur var köpte jag bara en för att testa. Rena skräpet. Köpte den på Fidos här i Trollhättan men såg att GGs också sålde den.

En annan liten pryl vi testat är en diodficklampa i nyckelringsformat från Biltema som vi hängt i halsbanden. Syns rätt bra faktiskt. Mkt praktiskt när man kan ha en vit och en blå så att varje hund får sin egen färg. Man vet vilken hund det är som skuttar därute i den mörka skogen. Kostar under 10 kr!

Sedan hade vi siktat in oss på Flashringen och tänkt köpa den som nästa testobjekt. På Häromi kostar den inte så mkt (ca 140 spänn för en som passar våra jaktlabbar) och jag har sett sådana och tycker att de syns bra.

Men… På GGs idag hittade vi något annat! Ett nylonhalsband med snabbspänne, koppelring och blinkblink i olika mönster och färger. Jag hittade ett som blinkade ganska intensivt i rött, blått och vitt. Stentufft som en amerikansk polisbil, bara sirenernas om fattades. Ett sånt ville jag ha till Loket! Men då stod husse med huvet sänkt och muttrade något om att han minsann ville att Fudge skulle ha ett sånt häftigt. Jag hade en bra dag och var snäll och gav med mig. Husse fick sin vilja igenom och detta stenhäftiga halsband inhandlades till Fudge.
L.E.D. Collar Red White and Blue

Jag var med andra ord tvungen att välja något annat till Prinsessan Loka. Husse insisterade på ett sådant här och jag gav med mig igen! Ja ni förstår ju själva att vi fått en riktig partyprinsessa här hemma nu. Hon ser ut som att hon ska på Rave-party nästa.
Sport Collar Hot Pink
Bilderna tagna från Visiglo’s hemsida.

De nya halsbandena kostade, i storlek M, 205 riksdaler vardera. Inte snorbilligt precis, vi får väl se framöver om de är värda sina pengar. De syns iaf ruskigt bra, särskilt Fudges.

I kombination med reflexselarna från Boett syns hundarna åtminstone! En av husses julklappar till mig (och honom själv) bestod i en illgul väst med breda grå 3M-reflexer. Pannlamporna på också så är det väl ingen som missar oss i vintermörkret.

Julefrid

onsdag 27 december 2006 | Sorterat under Pladder, Foto & Film | 1 kommentar

Det har varit dåligt med uppdateringar här på sistone. Får passa på att tacka för alla julhälsningar. I år har jag varit extremt slö då jag inte skickat ett enda julkort vare sig på mail eller snigelpost. Så, om du inte fått något behöver du inte känna dig bortprioriterad.

Nu efter allt julestök har julefriden äntligen lagt sig. Vi ägnar dagarna åt att knata runt i skogen med hundarna, äta julmat, försöka sova ikapp alla förlorade sömntimmar och allmänt bara ha det bra och ta igen oss. På återseende!

Skattjakt och pryltest

söndag 17 december 2006 | Sorterat under Pladder, Foto & Film | 11 kommentarer

Jag har tidigare skrivit om att jag önskar mig en GPS i julklapp för att slippa gå vilse i skogen. Erik har en kollega på jobbet som vill sälja sin och vi fick låna hem den på prov innan ev. köp. Jag har tidigare hört och läst om Geocaching och dagen till ära var det dessutom ett reportage i Trollhättans tidning om det. Vi gav oss iväg med GPSen och hundarna (förstås) till Hunneberg för att jaga skatter. (För er som inte vet vad Geocaching innebär kan läsa här www.geocaching.se ). Vi hittade de två skatter vi bestämt oss för och det var väl rätt trevligt att gå i skogen på det viset. För hundarna var det väldigt bra tack vare att man inte följer en stig eller bestämd väg när man går som man brukar (och hundarna vet vart man ska och springer före). Utan här går man i obanad terräng hit och dit vilket betyder att det gäller att se upp och hänga med om man är en labrador med mycket spring i benen. Ungefär som den klassiska kontaktövningen man gör med valpar och unghundar; går hit och dit i skogen och försöker “gå ifrån” hunden för att den ska hålla koll och följa flockledaren istället för att gå före på en förutbestämd stig med husse/matte efter sig i allt snabbare tempo ju längre jycken springer.

Dagen till ära var det strålande sol, klarblå himmel och sju grader varmt. Man vet inte om man ska skratta eller gråta när det är dagen före tredje advent och man hittar kantareller i skogen.

Loka verkade ha käkat tokpiller till frukost för hon var helt vild och plöjde fram som ett ånglok i skogen. De senaste dagarna har vi märkt en viss förändring i hennes lekbeteende. Hon ska ha igång Fudge att leka hela tiden på promenaderna när han helst vill gå och lulla bara. När hon väl fått honom att springa så jagar hon honom, springer ikapp och medelst morr och gutturala läten försöker hon sedan hänga sig fast i Fudges skinn på rumpan eller ryggen. Look who’s the hungry lion now!

För övrigt har de tagit sig ett dopp i Igelsjön. Fudge är ju helt rubbad och kastar sig i det svinkalla vattnet och tar en liten simtur för nöjes skull. Loka är mer försiktig, vilket kan tyckas som mer sunt i mina ögon.

För en gångs skull har jag varit duktig och gjort ett fint album med ett gäng bilder från idag. Det blev faktiskt en hel del lyckade bilder. Se här!

Som avslut på dagen skulle vi testa vår senaste “hundpryl” nämligen en Hyperdog (slangbella för tennisbollar). Den var betydligt sämre än vi hoppats, tyvärr. Husse kastade tennisbollen lika långt med traditionell muskelstyrka som med hjälp av den där slangbellan. Nåväl, vi fick den billigt eftersom Huveröds hade en drive plus att jag hade en bonusutbetalning på 108 riksdaler att utnyttja.

Träning med släkten

söndag 10 december 2006 | Sorterat under Pladder, Apportering | 1 kommentar

Trots att vi har hundsläktingar inte alltför långt bort träffas vi nästan aldrig för att träna. Det skulle det bli ändring på! Idag har vi varit hos Alf och Valle i Öxnered och tränat. Valle är systerson till Loka (e: Göran u: Tassa). Roligt att träffa nya släktingar till hundarna som man inte träffat förut. Marie som har Valles syrra Breeze och Lokas kullsyster Quila var också med. Dem känner vi ju sedan innan förstås. Därtill några som inte alls är släkt, Ante med flattarna Inca och Maja. Husse Erik och Fudge var förstås också med. Fudge är ju släkt på långt håll eftersom hans morfar är halvbror till Lokas mamma. Hängde ni med? Nåväl, här är släktingarna iaf.

Från vänster: Loka, Quila, Breeze, Valle

Söta Valle med de stora öronen, inte helt olik moster Loka

Breeze som drar fram som allt annat än en liten bris

Fudge spanar in träningspolarna

Kul att träffas och träna lite. Loket var helt stollig och olydig, stannade inte ens på stoppsignal! Fudge skötte sig jättebra. Hoppas att vi kan träffas fler gånger!

m	ti	o	to	f	l	s
« Nov				Jan »
				1	2	3
4	5	6	7	8	9	10
11	12	13	14	15	16	17
18	19	20	21	22	23	24
25	26	27	28	29	30	31

Träning i ösregn

Geocacing och Hyperdog i Vargön

Ökad matranson

Blink blink blink

Julefrid

Skattjakt och pryltest

Träning med släkten

Senaste

Kategorier

Arkiv

Design

Statistik

Sök