Första natten med Fudge

tisdag 24 maj 2005 | Sorterat under Pladder

Det tog ett tag innan Fudge kom till ro igår kväll i komposthagen. Jisses va han skränade igår kväll. Det var INTE populärt att sitta i komposthage. Han fick skrika en stund tills han somnade. Sen vaknade han efter en timme men la sig ner igen. Sen har han sovit från halv fyra till strax före sju. Vi la oss rätt sent; vid halv två.

När vi vaknade så hann jag inte mer än resa mig upp och ta tag i mysbrallorna förrän han stod och pinkade. Jag torkade och tänkte att nu är det lugnt. Släppte ut honom ur valphagen. Precis när jag slängt papperet för den första kisspölen kom det en till. Att en så liten hund kan kissa så mycket! När Loka var valp hade jag ju inhägnad trädgård… nu blir det annat!

Man blir trött av att ha valp! Idag har vi haft eftermiddagslur på 2 timmar. Somnade (efter att ha lyssnat på Fudge som skränade i hagen en stund) vid 14.30, sov i två timmar. Sen lyfte jag ut Fud och han kissade. Sen somnade han igen och nu ligger han här och drömmer än…

I övrigt är han ett riktigt matvrak! Fullkomligt tokig i mat. Han har redan lärt sig att maten finns i köket och när matte går till köket gäller det att hänga på. Har börjat vissla det som ska bli hans inkallningssignal medan han äter. Loka äter bra nu också, skönt!

Måste bara berätta vilken duktig storasyster Loka är! Inomhus är hon lugn som vanligt och vill inte leka med Fud. Om han lägger sig nära henne och vill sova så ligger hon kvar om han inte kladdar för mycket på henne. Utomhus vill hon gärna leka med honom. Som tur är så är han inte speciellt bitig utan verkar rätt välfostrad av sin mamma. Han visar undergivenhet mot Loka. Hon studsar och hoppar och rejsar med honom när hon leker, så jag får lugna henne lite så hon inte skadar honom. Fast hon är otroligt smidig och medveten om sin egen kropp så det är sällan han får en törn. Sen lägger hon sig på rygg och ålar och fjollar sig och leker med honom. Samtidigt kan hon ta tag med munnen runt nacken på honom eller mosa ner honom i marken genom att lägga hakan på honom och trycka till. Han visar undergivenhet direkt och Loka håller still en kort stund och släpper sedan och leker med honom igen. Han är inte rädd för henne men visar respekt och verkar känna trygghet med henne. Jag är så glad för att de fungerar ihop. Mitt största orosmoln när det gällde att få hem valpen, var hur Loka skulle hantera det. Nu behöver jag inte oroa mig för hon är såå duktig. Jag hoppas också att hon kommer att våga säga åt honom om han blir våldsammare när han blir äldre. Hon verkar redan trygg som fostrare. Jag vill inte säga åt honom om han blir jobbig på henne, det får hon göra själv. Nu är hon ju dessutom så avslappnad med honom och lagom tills han blir riktigt dryg så har hon hunnit känna sig ännu mer bekväm i hans sällskap.